Året var 1864

 

Längs vägen mellan Kinna och Fritsla i Häggåns dalgång ligger de praktfulla förläggargårdarna. De stora tvåvåningshusen är typiska för trakten och stod länge mönster för byggnadsstilen i hela Sjuhäradsbygden.

Förläggargården Hult byggdes 1864 av Erik Larsson, som drev förläggarverksamhet här till slutet av 1890-talet. Gården köptes därefter av Sven Eliasons farfarsfar.

Förläggare

 

Textiltillverkningen i Mark går långt tillbaka i tiden. Bomullsvävningen fick sitt stora genombrott på 1820-talet, då man började importera bomull, och blev då koncentrerad till norra Mark. Eftersom råvaran måste köpas och transporteras från Göteborg - blev väverskan beroende av en mellanhand - förläggaren - som kunde organisera och finansiera inköp och transporter.

Väverskan promenerade ofta flera mil för att hämta och lämna material hos förläggaren. Hon fick betalt per aln och förläggaren sålde sedan det färdiga tyget vidare, ofta till grossister i Göteborg eller direkt till knallarna.

Vad är en förläggargård?


Förläggargårdarna byggdes mellan 1830-1860 av förmögna vävnadsförläggare. De ville visa sin makt och rikedom genom en vacker och pampig herggård. Det som kännetecknar en förläggargård förutom den imponerande storleken är den vita träpanelen, detaljrika fönster- och dörromfattningar, samt planlösningen med en salsbyggnad och två flygelbyggnader.

 

Läs mer

 

Läs gärna vidare om vår gård under följande länkar:

 

 Förläggargårdar

 Vävnadsindustrin i Mark

 Textilindustrins vagga

 Pampiga förläggargårdar